I'm Sorry I Love You

Dan före dan!

2007-01-30T06:00:00.000-08:00

26 timmar kvar! 26 timmar kvar! Sen är den här helvetestiden över och jag kommer vara så oändligt lycklig. Att få sova ovanpå nån igen, känna hud mot hud och bara vara där världen inte finns. 26 timmar. Sen är vi där igen.

Idag har jag kanske fått jobb. Mer om det senare, det verkar lovande.
Och idag träffade jag Samuel från Paris, Lovis kompis från myspace. Han var underbar. Jag tackar fan gudarna för myspace, det har gett mig allt från kärlek till jobb till vänner. Evigt tacksam för postmodernismen. Har aldrig trott på det där med att "umgås på riktigt". Vad fan är det? Sitta och smutta på nåt rödvin, säga klyschor och självgott redogöra för insikter som egentligen läst i en bok. Haha.

2007-01-28T06:54:00.000-08:00

Bebis i Paris och på style.com. Awww. <3 <3 <3 <3.

För det var allt vi visste

2007-01-26T04:24:00.000-08:00

Det är inte riktigt någon vits att skriva, för den låten beskriver det ändå mycket bättre. Går inte att förklara hur det var, inte ens värt att försöka. Men vi som var där, mitt i det, vi vet känslan, saknaden, tacksamheten att det är över, längtan tillbaka och till varandra. Syskonen som dansade längre än en sommar. Det var vårt liv en gång, nu är det bara kvar som en påverkan.

2007-01-24T12:41:00.000-08:00

Dagarna är ett ständigt åkande i rulltrappor. Samma reklamer, samma uppgångar, samma samma samma samma. Livet är trögflytande just nu. Mitt blod har blivit jello.

Jag vill inte ha något rullbandsliv. Jag behöver andan i halsen, korta små andetag, hud som brinner, organ som fräts sönder.

Skall hälla klorin på ensamheten och skrubba riktigt hårt med björntunga. Peeling av det trötta tråkiga och vips kommer skimrande hollywoodhud fram. Satan.

-CHOCK!

2007-01-23T01:38:00.000-08:00

Hups, det där raderar vi. Självcensur. Det var för mkt för tidigt.

ihihihihihihihi.

2007-01-22T03:18:00.000-08:00

Den där gubben på tunnelbanan som varnar för förseningar i trafiken har en så lugnade röst. Fast jag aldrig hör ett ord av vad han säger så blir jag genast kolugn så fort jag hör honom säga nåt om röda linjens förseningar.

Helgen var bergochdalbana, men allting löste sig och allting är skitbra igen. Förhoppningsvis en vecka till som jag behöver stå ut och sen är förhoppningsvis lovis tillbaka. Sen försvinner vi för några dagar för quality time eller vad man vill kalla det.

Jag vet inte varför jag ska se så fet ut, jag har trots allt inte gått upp nåt sen ifjol samma tid. Om det är åldern som gör det får jag fan något fel. Säkert huden som släppt och hänger som fettvalkar. Jag hatar att bli gammal.

2007-01-20T04:30:00.000-08:00

Jag önskar jag slapp rädsla, otrygghet, osäkerhet. Jag önskar jag hanterade det bättre. Önskar att det var på något annat sätt.

Housewives har räddat mitt liv!

2007-01-18T12:59:00.000-08:00

2007-01-18T07:05:00.000-08:00

yhhhh. kom. snart. hem.

2007-01-18T01:12:00.000-08:00

Jag blir fan galen, det är dag 10 av god know how many och nu orkar jag inte. Inte ens halvvägs om det blir minimum. Är vad att spendera mer än varje ledig minut tillsammans och det här är mycket mycket värre än jag hade kunnat föreställa mig. Hatar Paris. Hatar distans, hatar telefoner.

2007-01-17T15:03:00.000-08:00

Det är en fruktansvärd känsla när den man älskar allra mest mår så dåligt och man kan inte göra något för att hjälpa. Jag hatar känslan av hjälplöshet, vägrar acceptera den. Vill ge dig allt, men mitt allt är så fruktansvärt lite nu.

In the end

2007-01-16T05:13:00.000-08:00

Såg Shortbus med Sanna och Karin. Hade tänkt skriva nåt om det, men det är svårt. Förstås älskade jag den trots att jag planerat förhålla mig cyniskt inställd och klaga på stereotypier och exotiserande. Till vissa delar var den även det, men det var aldrig det som blev the main point. Älskade filmen för att sexualiteten och sexet äntligen var utan ångest och skuld i en film. Det var inte endimensionellt för det, det var problematiskt och framförallt när det inte var tillfredsställande. Absurt att det blivit så att man blir chockerad när någon framställer sex som något roligt och som man får något ut av på film. Trots att sexet i Shortbus sker under vad någon kunde tycka extrema och sensationella former så är det just det att sex är allt annat än just det som blir budskapet. Sex är aldrig överskattat, aldrig tråkigt och vad fan folk än säger så utan det går det inte att vara lycklig, harmonisk eller avslappnad. Se den, det är alltid kul att se någon sjunga amerikanska nationalsången i nån typs anus. Obs, förvänta er inte American Pie humor, det är långt långt ifrån det. Och ajjo, är rätt skeptisk till vissa skådespelarprestationer i Shortbus, men jag har lärt mig att ha överseende med vissa saker. Slutsången är skitbra, Flaming Lips kaos till trots.

Och idag börjar svenska Sex Inspectors. Toppen, nu ska jag lära mig allt om folkhemssexet.

2007-01-14T14:15:00.000-08:00

Jag hatar uttryck som "vardagens små magiska ögonblick" och när man med självgod stämma berättar om hur rörd man blev av att se löv falla eller plastpåsar blåsa i vinden eller se någon jävla stad från ett flygplan. Men ändå så får jag tillfällen då världen känns som om den försvunnit och tiden stannat. Kom ut från bion med Sanna och Karin, slaskstormen blåste omkring tanter och paraplyer vändes fel väg och man kände huden rämna i ansiktet. När jag gick ut från tunnelbanan var det ingen på hela stationen. Det var så tyst, bara stormen i ventilerna och på golvet var blodfläckar kvar som nattens rester och då låg halvätna hot dogs överallt av någon orsak. åkte på rullbandet upp mot utgången och där ute var stormen kvar, svart och vit yra som inte brydde sig om nåt.

Alla säger bara att saknaden blir lättare och att dom tre första dagarna är dom värsta. Det är bara bullshit, det blir inte lättare det blir värre för var dag som går. Vaknar på morgonen och varje morgon känns det som någon skurit ut inälvorna och hjärtat. Det är fysisk smärta och den släpper inte taget och greppet blir hårdare och hårdare. Troligtvis bara tre veckor, men vad gör det när det inte är dagar man räknar utan minuter och sekunder.

Vet exakt hur din hud känns under mina fingrar. Vet exakt hur kurvan upp mot ditt höftben känns när du ligger på sida, kan känna din axel och nyckelben mot min kind. Din lukt finns kvar i mitt rum men du finns bara i min telefon. Aldrig mer ifrån varandra, som två rumänska barnhemsbarn, fastklamrade tillsammans. Jag visste alltid att du fanns där ute någonstans, under alla år jag knappt levde och andades bara i korta korta andetag, men jag visste att du fanns och jag visste att jag inte skulle ge upp innan jag hittade dig. Det var min lycka att jag aldrig nöjde mig, aldrig godtog några kompromisser. För trots all ytlig osäkerhet, alla yttre omständigheter så vet vi att detta är vad vi vill och vad vi alltid kommer att vilja. Jag är säker, det är inte naivt, man vet när man vet helt säkert. Tro mig.

Freeze frame

2007-01-12T16:12:00.000-08:00

Det är så tyst så jag hör snön falla utanför. Eller det är väl slask.
Jag är så trött när jag vill ha neonljus. Neonljus och en beat hård som knytnävsslag. I mellangärdet.

2007-01-10T03:51:00.000-08:00

Det här är löjligt men jag står INTE UT. Kan inte tänka på något annat, kan inte fokusera på någonting, hälften av allt är bortrivet. Det är fysisk värk. Det blir bättre snart, men hjälp. Tiden är min fiende. Jag väljer inte klokt när det kommer till fiender.

2007-01-09T02:45:00.000-08:00

Saknar lovis så jag håller på att avlida, och det har gått några timmar. Att inte kunna ringa, att inte kunna vänta på att klockan ska bli 17. Att inte kunna somna ovanpå eller intrasslad i. Jävla tid, gå att spola nu och lovis, kom hem.

2007-01-06T12:42:00.000-08:00

Jag hatar 2007! Kan det inte vara över nu redan. Rekorddåligt om jag kom ihåg hur alla andra år börjat. Men det gör jag inte.

Lägesrapport

2007-01-04T09:39:00.000-08:00

Det är konstiga tider och jag mår lika konstigt. Lovis åker på måndag och det känns plötsligt hundra gånger värre än jag kunnat tänka mig. Nästa vecka ska jag ta bilder till en reklam för ett svenskt jeansmärke. Jag kommer att dö av nervositet men min ekonomiska situation och behovet av ett par nya jeans tvingar mig till att utsätta mig för lite extra själslig oro.

2007-01-01T06:32:00.000-08:00

Gott nytt år. Nyårsdagen är alltid så tyst. Och så grå och så blöt. Allt det som sprakade för bara några timmar sedan. Alla förhoppningar, önskningar, all tilltro. Vaknar alltid upp till denna samma blöta gråa realitet. Att det nya året. Även det. Är en lång rad av dessa gråta, blöta dagar. Ingenting har förändrats. Bara för att vi skjutit några raketer.

I år var jag nykter. Åt middag. Gick hand i hand. Skålade ingenting. Låg i en säng. Allt det jag varit så livrädd för. Jag har aldrig varit lyckligare. För första gången i mitt liv. Vill jag ingenting annat. Kalla det inte ro i min själ, eller nån sån skit. Det var en pusselbit som föll på plats.

Det nya året. Det är fan mitt. Igen.

2006-12-25T12:07:00.000-08:00

Dagarna är så långa så långa. Dom tar aldrig slut, timme för timme, minut för minut och det känns som att jag blivit 15 år äldre, som om jag rest jorden runt och varit borta i evigheters evighet. Jag är trötttrött och jag orkar inte prata om det och jag kan inte förklara. Det är vagt, det är finstilt och det är subtilt. Hur kan man förklara något som ingen annan varit med om och som ingen annan egentligen sett eller levt. Mitt hem är inte det här, mitt hem är där borta där jag inte är nu.

När jag åkte från Stockholm kl 07.00 på lördagen så var det så stilla och så fint. Guldsken över stadshuset, inte ett ljud och det var onaturligt varmt för säsongen. 1 minut ute i det och sedan tunnelbana och i nästa andetag Helsingfors.

Så var det Monica och en dag med shopping och cynism. Ett underbart bevis på att något som är bra verkligen inte behöver förändras.

Resten var. Grått, blött och isigt.

Jag dör av lycka!

2006-12-21T00:59:00.000-08:00

http://www.vmagazine.com/blog.php?m=122006#581

åhhhhh.

2006-12-21T00:25:00.000-08:00

Sista dagen på jobbet innan jul, imorgon ska jag julhandla fuck knows what för inga pengar och vi ska kanske börja ha vita rockar på jobbet (jeee). Dom senaste dagarna har varit jättebra, jag har ingen julkänsla och skulle helst sova mig igenom ledigheten. Lovis och jag blir ensamma över nyår och vi ska isolera oss på hemlig plats där ingen telekommunikation existerar, jag är vuxen nu fallera. Önskar jag hann se alla mina vänner medan jag var i Finland men inte en chans, men jag hinner se Monica i Helsingfors två gånger så det blir roligtroligt. Om det är julmat på flyget så fan dör jag. Om flyugvärdinnorna har tomteluvor och om Finnair har nån slogan som "Santa Claus Official Airline" skjuter jag någon som straff.

2006-12-17T15:22:00.000-08:00

Varning!

2006-12-15T16:28:00.000-08:00

Jag varnar härmed alla som skall se mig under julen! Inte nog med att jag blivit fet och ful, har nu även blivit ofantligt tråkig. Jag blir trött utav allting, vill inte göra nånting, är för det mesta helt tyst och är nästan alltid sur. Min förfärliga personlighet är dock välbevarad!

Men snart Helsingfors, det ser jag fram emot. Vill gå till det omtalade Wunder.

Lovis sover och jag kan inte sova. Suck.

Midvinternatt

2006-12-15T04:36:00.000-08:00

Dagarna går så långsamt, så tyst och stilla och det är bara en nedräkning tills lovis åker. Kommer saknasaknasakna mer än jag saknat någon i hela mitt liv. Det enda jag önskar mig är flybiljetter så jag kan åka en vecka till Paris för att hälsa på åtminstone. Men jag är inte rädd längre, inte alls. Vi är starkare än så och nånstans så var nog this meant to be.

Har av någon outgrundlig anledning lyssnat på Interpol hela morgonen. Om något förknippas med Åbo så är det Interpol. Den där vintern som var så mörk och så kall och dagarna kom aldrig för natten tog aldrig slut. Alla nätterna på golvet i datorrummet i huset som gud glömde och jag hade börjat blogga och varje textrad från skivan kändes, all min ångest, allt mitt hopp och all min ständiga desperation rymdes in i varje liten textrad. Hans lakoniska och uppgivna röst var min och jag ville någon skulle förstå och att någon skulle höra. Jag kommer ihåg allt, varenda liten stund finns lagrad. Natten då Monica och jag körde bil och det var så kallt och halt och så mörkt och det enda skenet var från bilens instrumentbräda och vi körde där Anton bodde, Interpol på radion som vanligt. Vi var så trött så uppgiva men med ett hopp som brann som några jävla facklor med all vår ilska som tändvätska. Jag flydde från Åbo hals över huvudet med andan i halsen, och jag vill aldrig någonsin återvända, alla mänskor till trots. Är livrädd för det och vill aldrig aldrig mer gå dom gatorna, aldrig mer känna lukten aldrig mer röra vid platserna. Mitt Åbo finns inte längre, det finns bara inom mig och det ska inte finnas något annat Åbo. Det är fruset i min tid precis lika frusen som den där vintern var.

Slogan

2006-12-13T00:27:00.000-08:00

VÅGA VÄGRA PSYKBRYT!

Jag behöver semester och någon som kan försörja mig. Det här går inte alls.

Jag vill

2006-12-10T14:45:00.000-08:00

Vad jag vill ha:
Jag vill ha evig kärlek, en kärlek som aldrig tar slut, som aldrig svalnar utan bara fortsätter och fortsätter och fortsätter.
Jag vill ha tid underställd min kontroll.
Jag vill känna dig andas mot min nacke.
Jag vill ha mina vänner, nya och gamla på samma ställe till mitt förfogande när jag så önskar.
Jag vill inte ha mina imperfektioner, dom är inte alls en del av mig.
Sen vill jag ha en perfekt kropp, 0% underhudsfett, charm och en personlighet. En frisk själ har jag gett upp hoppet om.

2006-12-10T05:07:00.000-08:00

Oh lord, jag var så full så jag hade helt glömt bort att vi ställde upp på Stureplan igen!!

Ute

2006-12-09T21:51:00.000-08:00

Jag kan inte somna efter att ha festat hårt hela natten och kvällen. Det tystnar inte i mitt huvud. Så fort jag försöker lägga mig ner så hör jag bara en massa musik i huvudet, ser en massa neonfärger och jag kan inte slappna av. Nu får det lov att bli tyst, för jag vill sova. Snälla hjärna kan du lugna dig nu.

Det var roligt ikväll, jag tyckte om. Men hela tiden fanns där ett sting av saknad. Hela hela tiden.

2006-12-09T07:11:00.000-08:00

DET ÄR MIN RÄTT ATT VARA SEXIG!!!

(hihi)

2006-12-07T10:46:00.000-08:00

2006-12-06T00:11:00.000-08:00

Sov en halv timme inatt och nu är det ingen skillnad längre om jag sover en halv timme eller sex timmar. Det är same shit. Hanna kom imorse. Det var roligt, jag behöver distraheras. Jag orkar inte med nån framtid just nu. Jag vill frysa tiden, isolera och leva i vakuum och bubblor. Inte framåt och inte bakåt bara nu nu nu.

dialog

2006-12-05T04:18:00.000-08:00

det är bara i ditt huvud, det är bara i ditt huvud, det är bara i ditt huvud, det är bara i ditt huvud. det finns inte förutom i ditt huvud. fokusera på det som är utanför. som regnet, det gråa, kylan, fokusera på varje finger som trycker ner bokstäverna på keyboarden, fokusera på att du måste gå till gymmet, fokusera på att du ska träna så hårt så varje muskelfiber ska gå av, fokusera på det så känns det inte, fokusera på det så kanske det inte känns.

2006-12-04T06:35:00.000-08:00

Jag genomgår en omskolning för att börja tycka om julen, det finns faktiskt sådana som tycker om julen och inte alls har några trauman. Jag har köpt en hyacinth och sitter nu och vänjer mig. Snart är det dags för fastlaggsbullar och jag fattar ingenting, det är nöjesfält i ultraspeed omkring mig och allt jag kan se är ljus som blandas ihop till en enda smörja. Jag vill nog inte gå tillbaka. Tack, jag andas så bra här. Vem är det som skriver? Tror ni det är Mathias eller tomten eller någon helt annan? Det är det ingen som vet, ingen som vet.

Det vackraste jag vet.

2006-12-01T08:53:00.000-08:00

2006-11-30T14:13:00.000-08:00

Jag är trött. Och har huvudvärk. Allt går sönder var tredje vecka. Jag längtar hem. Eller efter ett hem jag aldrig haft. Och aldrig kommer att få. Det är bara orden som är mina. Som är mina att styra och forma. Om jag inte hade förstört hjärnan. Så nu är orden halva. Ganska trasiga och halva. Jag får vara personlig. Om jag vill.

2006-11-29T01:01:00.000-08:00

Jag tror jag missat ett möte igen och nu vågar jag inte gå in i rummet förrän nästa börjar, det jag vet att jag ska vara med på. Jävla arbetsmail som inte kan fungera. Och min den här jävla försiktigheten, med den här attityden kommer du ingenstans pojk. Suck. Stön.

Allting är så otroligt grått idag, det går inte att skilja asfalt från himmel. Men den som sade att man är lika ensam i ett förhållande som när man är singel hade fel. Det är inte så, jag visste att det inte var så. Det är aldrig samma överväldigande ensamhetskänslor som kunde rulla över en som vågor när som helst men framförallt på kvällar. Nu är det små sting, ibland, och endast när man verkligen är ensam. Det finns ingen ensamhet i att någon har somnat med sin haka mot min axel och sin näsa bakom mitt öra. Ensamhet är stora svarta rum och ekon och skrikande längtan och hopp som inte slutar dunka i bröstet. Det är inte närhet, kroppsvärme, armar och ben om varandra så man inte kan röra sig.

Grispolitiker

2006-11-28T00:32:00.000-08:00

Efter att ha kämpat mig igenom hela dagen utan att somna en endaste gång så var vi tvunga att lägga oss kl 20.30 igår. Sov som en stock tills kl 7. Jag drömde hela natten att lovis och jag bodde i London, bredvid vårt hus fanns en jättestor rivningstomt där en massa förrymda djur bodde. Bland annat bodde där två stycken två meter höga hönor som var aggressiva och slog varandra med påkar, några kossor som också var jättestora som jonglerade med pinnar, men allra värst var dom enorma svinen som även var kommunalpolitiker. Dom jagade mig hela tiden och jag var livrädd för dom. Var tvungen att lära mig flyga för att komma undan dom. Medan jag flög just ovanför dom så sprang dom under mig och hoppade upp för att försöka bita mig, allt medan dom pratade politik och berättade hur dom byggt Fryshuset i Stockholm för ett skid-vm. Dom lyckades förstås få jättehönorna på sin sida som hade lärt sig flyga så nu försökte även dom flyga upp hela tiden och boxa mig i ansiktet. Jag blev inte skadad en endaste gång, jag blir det aldrig numera.

Let there be light

2006-11-26T23:42:00.000-08:00

Pang och helgen var slut och jag har fått insomnia och har inte sovit någonting inatt. Åker till jobbet lite innan klockan sju lite suddigare i kanten och på lite skakigare ben. Följande av insomnians symptom har jag redan haft idag på jobbet, varit här i en timme: diarré, illamående, kramper, skakningar, yrsel, balanssvårigheter, frusen och plötsliga lyckorus.

Funderar på att skylla insomnian på att jag fikade med Ida på ett ljuscafé igår. Det lär vara all the rage den här hösten. Man stängs in i ett kritvitt rum med extremt vit belysning iklädd stora vita sektklänningar med små hål för huvud och armar och så sitter man i vita fåtöljer och dricker hälsolatte och små shots av pressat gräs och shit. Till det äter man någon form av sorbet på sydamerikanska bär som jag glömt namnet på som lär göra underverk med våra förgiftade kroppar. Jag älskade naturligtvis allt även om jag var tvungen att vara klädd i lakan. Synd bara att jag skulle bli totalt sömnlös av all den där hälsan.

För övrigt var helgen bra, livet ännu lite bättre. Ljusterapi till trots eller tack vare.

2006-11-24T18:32:00.000-08:00

Dance dance dance to the merciless beat och jag är jättefull. Hade roligt på nåt weird sött, allting går att fixa. Nån filmade men vi fortsatte dansa och jag hade kyckats knyta en tredubbel rosett. Jeee. God natt.

I love

2006-11-23T08:54:00.000-08:00

Kan man vara snyggare än så här eller ha roligare än så här? Mm, nej man kan inte.

My darlings you

2006-11-22T07:19:00.000-08:00

2006-11-22T05:25:00.000-08:00

Andra dagen i rad som jag mår våldsamt illa. Känns som om jag behöver spy hela tiden men ingenting händer. Det här får gärna gå om för jag får ingenting gjort på jobbet.

Helgen var jättejätterolig, det roligaste jag haft sen London. Förfesten var lyckad på alla sätt och slutade med vulgärdans i köket. Efter det åkte vi tunnelbana av och an av och an och hade skitroligt. Träffade en tjej från Ryssland som bott i Jakobstad. Har inte skrattat på evigheter så mycket som då. Vet inte när och varför alla slutade skratta. Det slog mig på lördagen att jag inte hört ett riktigt skratt på evigheter.

Igår på tunnelbanan satt det en gammal tant i lila hår mittemot mig. Jag förstår inte hur gamla tanter inte fattar att dom inte ska färga sina hår själva, dom måste ju också se alla andra tanter i lila hår. Vet dom inte varför dom andra tanterna har lila hår, eller är dom så dumdristiga så dom tror att dom ska pull off en hårfärgning fast alla andra misslyckas. Det är ett under att den generationen kunde bygga ett välfärdssamhälle.

Såg också på tantens rynkor under ögonen, när huden ramlar ihop till en såndär tjock påse som ligger under ögat. Jag blev livrädd och räknade rynkor under ögat resten av kvällen. Jag vill inte bli gammal, om några fans år är det jag som ska sitta där och titta rofyllt ut genom fönstret och se ut som en bulldog i ansiktet. Jag kan inte få det att gå ihop i mitt huvud hur fan jag ska lyckas vara lycklig och acceptera den förfallande kroppen och hjärnan som sakta atrofieras. Det är hemskt, jag är dålig på att vara sjuk och svag och accepterande av brister. Så till julklapp önskar jag mig nu botox. Det låg mellan det och en bidé.

2006-11-16T17:22:00.000-08:00

Framtiden har inte på länge känts så långt borta. Jag äter inte i närheten på tillräckligt, men just nu har jag inga hungerskänslor alls och orkar inte med mer bananer. Det är höstens fel, och det är mörknets fel och det är kontextens fel men aldrig är det mitt fel. hah.

Hemlängtan

2006-11-16T03:17:00.000-08:00

Jag drabbades av våldsam hemlängtan när jag läste att Beats & Styles ska vara med i Eurovisionsuttagningen.

Bloggers delight

2006-11-14T04:51:00.000-08:00

Man vaknar och går upp och åker tunnelbana som är försenad och överfull och det är ständigt kallt och grått och blåsigt. Man sitter på jobbet framför datorn och läser oändliga mängder journaler och det är sjukdomar efter sjukdomar och på kontoret är det så kallt så fingrarna är kalla och feta när man försöker skriva utlåtanden. Så går man på möten efter möten och dricker äckligt automatkaffe så man säkert skall få magsår och sjukledigt om något år och så kopierar man hundra papper till följande dags testning. Och så tänker man jahaochojoj fyrtio år till av det här. Det är sådana här dagar jag får en våldsam lust att börja dra linor som någon jävla dammsugare.

Halvt hurra

2006-11-14T02:39:00.000-08:00

Helmut Lang kommer tillbaka. Men utan Helmut himself. Två amerikaner ska designa i Langs anda. Är förstås lite skeptisk, men det jag sett ser inte helt oävet ut. Världen har minsann inte varit sig lik sedan Helmut försvann. Vill ha honom tillbaka nu. För övrigt har min andra patient dött, min morfar fått en stroke, mina humörsvängningar stabiliserats något och oron på en något över genomsnittlig nivå. Normalitet, pff.

Mathias & varböldens äventyr

2006-11-09T02:52:00.000-08:00

Igår gick jag och min karbunkel varböld första gången på en catwalk. Bölden syntes tyvärr inte så mycket för vi var så vitsminkade i ansiktet. Först skulle man gå igenom ett rum, där stolarna var längs med väggarna och vi gick i mitten. Sen skulle man gå upp på en scen och dansa så coolt man kunde! Jag var så generad så jag höll på att avlida. Fast jag genomlevde allt, mest på grund av att jag och bölden gick in med två andra killar, Victor och Azin, och att vi inte dansade så himla mycket utan bara såg arga ut. Annars var det rätt roligt, fast man bara fick sitta och vänta och vänta och vänta.

2006-11-07T16:40:00.000-08:00

Usa får sin första socialistiska senator genom historien. Sanders från Vermont blir invald. Det här valet är så spännande och jag är helt hooked på CNN's sidor. Inatt sover jag ingenting.

2006-11-06T17:08:00.000-08:00

Jaha inte nog med att jag måste till läkare imorgon bitti för att skära sönder mina varbölder i ansiktet och tömma dom på var så har jag även börjat höra röster. Det är nån snubbe i min vägg som mumlar hela tiden. Han svarar icke på tilltal.

Vals

2006-11-06T13:36:00.000-08:00

Varje tugga färgar äpplet rött av blod och bitmärkena blir som små röda kanaler. Var som försöker rinna ner för min kind men som min oro stelnar den och bildar hinna för det är alldeles för trögflytande. Diet, träning och drömmar om shopping för att bedöva och stänga igen ögonen för att slippa se några FAKTUM! och för att sheshowsnoemotionatallstaresintospacelikeadeadchinadoll. Säg åt dem att lämna mig ifred på platsen där jag inga misstag gör, på platsen där jag har vad som krävs, lalalalaa.

Jag vill...

2006-11-06T10:56:00.000-08:00

ha ett par lederhosen och jag vill att min inflammation i kinden ska gå om. Det ser ut som om jag hade ett hallon under huden vid mungipan och det är inte fräscht. Dessutom är jag rädd att det måste tömmas genom att skära upp det och jag vägrar alla ärr i ansiktet. För övrigt så hoppas jag att jag snart återvänder till min normala sinnesstämning för jag orkar inte med det här.

Atopi

2006-11-03T01:25:00.000-08:00

Skrapa mig, det kliar.
Fukta mig, jag torkar.
Om inte;
Stryp mig, jag andas.

2006-11-02T12:33:00.000-08:00

Uttråkad och oinspirerad och utan pengar och jag saknar mina vänner och behöver inspireras. Vill vara avslappnad. Ro i min själ och harmoni och allt det där.

Men dagen var bra. Blir barnsligt förtjust över att få beröm. Gillar att känna att jag kan något för en gångs skull. Som ett barn som behöver mammas närhet. Eller nåt sånt.

Bla
bla
bla
bla

C86:orna

2006-11-01T11:36:00.000-08:00

Det här lär väl få C86:orna att bli blöta i kalsongerna och trosorna. Hihi.

Jag förövrigt förundras över det kaos som råder i Stockholm. Alla jag känner sitter fast i nån buss på någon motorväg och ingen kommer hem. Gatorna är avstängda. Bilar kommer ingen vart och det tutas och det skriks och det stressröks. Tunnelbanan ett enda kaos och man måste slåss för sitt för att komma med. Endast dom starka får komma lite närmare hem. Det är säkert sånära vi får komma en krigszon. Jag älskar varje minut av det och är lycklig över att bo i innerstan.

Måndag hela jävla veckan

2006-10-30T04:31:00.000-08:00

Jag är arg på mig själv för att studierna står s t i l l a och jag är arg för att jag är lat och oansvarig och allmänt förvirrad och har ett koncentrationsspan på ca 2 minuter. Jag vill hjärnfilmas och utredas. Men jag har nya skor med skyhöga klackar så jag är nästan lika lång som lovis och jag vill ha luktfri luktborttagare som dom har på jobbet. Världens bästa uppfinning.

6

2006-10-29T09:26:00.001-08:00

Idag har det gått exakt 6 månader och vi har jubileum. Jag har nog aldrig varit lyckligare.

Senti-mental

2006-10-26T02:21:00.000-07:00

Jag är så trött så jag somnar till var femte minut. För trött pga diverse nattliga aktiviteter. För trött pga träning och förändrade matvanor.

Vad fan gnäller jag för. Har haft en jävla energi hela veckan fast jag bara sover 5h nuförtiden.

Har en ny patient, det är roligare än ni kan företälla er. Såg en Luria-testning live och det var bland det häftigaste jag någonsin sett. Kan inte beskriva känslan som uppkommer i magen när man ser någonting man alltid tänkt och velat göra men inte vetat hur och så finns det där och man lyckas inbilla sig att det är det där man är menad till för att göra. Luria har så mycket fördelar gentemot alla andra former av testning, allting från intervjumetodiken till utförandet är genialiskt. Jag måste lära mig det. Vem det här intresserar kan man ju fråga sig.

Såg Ville igår, det var roligt. Började sakna alla och började tänka på hur det var att träffas efter Arken och bara slappa och inte göra någonting och började tänka på att Monica fyller och jag är någon helt annanstans igen och att Anton och Ville och alla är i Åbo nästa vecka och det är inte jag och att snart är det nyår och för första gången på flera år är jag och dom flesta andra någonannanstans. Det är lite sorgligt, samtidigt som det säkert är bra. Jag som inte brukar vara sentimental. Det beror säkert på att det regnar ute och är höst.

2006-10-22T09:46:00.000-07:00

du
kan ta
ett
steg
tillbaka
så
jag
kan ta
två
steg
framåt

så
hinner
jag
kanske
ikapp

Gym

2006-10-20T09:25:00.000-07:00

Har varit första gången i mitt liv på gym och jag är helt över mig av förtjusning! Gym är toppen, dånande eurotechno (inte originalversioner utan billigare öststatsversioner av Mr Vain) och maskiner vars plast är så svettig så man bara halkar omkring. Min favorit är dom maskiner som man är upp och ned i, i olika prekära positioner. Men dom där gympabollarna hålls jag inte för mitt liv på. Glider bara omkring hit och dit.

2006-10-17T04:14:00.000-07:00

Jag orkar inte alls skriva nåt för det finns inget att skriva. All min tid går åt att rulla omkring i något medelålders lyckorus med middagar, fläskkarré, filmer och orgasmer.

Jobbet går bra. Gör min första stora utredning. Jag dricker för mycket kaffe och har köpt gymkort. Har en PT. Hon är väldigt sminkad och heter något arabiskt. Hon tror jag kommer från Tyskland.

Jag är fullständigt pank, lyckas leva på 20kr per dag. Men inte ens det stör medelålderslyckan nu. Om jag ens var lite lagd åt det romantiska hållet skulle jag med darrande stämma deklamera hur vi utfattiga älskande levde på kärleken allena och hur mycket det närde vår relation och hur vi insåg alltings värde och hur världens krav knappt kunde sippra in genom vår rosa dimma. Men så är det förstås inte. Vi skulle shoppa som fan om vi kunde och ändå vara precis lika lyckliga.

Mitt minne mitt minne

2006-10-10T08:45:00.000-07:00

Söker efter videon jag älskade som barn. Från och med nu ska jag posta en video som formade mig till det monster jag är idag. Underbart. Först ut är Eight Wonder, med den bildsköna Patsy Kensit på sång. Haha.

2006-10-10T01:58:00.000-07:00

Har inte hunnit skriva något eller ens haft lust. Livet är bra just nu. Riktigt jävla bra. Lovis är bäst i hela världen och inga ord i världen kan beskriva hur det känns att ligga en hel kväll och titta på nedladdade Pingu-avsnitt. Ska göra mitt allt för att det här aldrig aldrig ska ta slut.

Det är framtid nu,

2006-10-05T14:53:00.000-07:00

Det här är det mest genialiska jag sett på år och dar. Hussein Chalayans visning som överträffar det mesta. Äntligen någonting som är verkligen nytt, äntligen något som får tanken att föras framåt istället för bakåt. Kläder som byter form, storlek, färg på kroppen utan att du gör något. Kläder som klär av och på sig själva. Se till slutet av visningen, annars missar ni något och annars tror ni att jag hittar på. Det är magiskt. Magiskt säger jag. MAGISKT!!??!!

2006-10-05T01:55:00.000-07:00

Jag hinner inte skriva, jag har stressigt på jobbet! Jag stressad på ett jobb, det trodde man aldrig man skulle få se. Igår hade vi åtta timmars planerings- och budgetmöte och idag ska jag på vidareutbildning i farmakologisk behandling.

I övrigt går min tid åt till att oroa mig för min tandhygien. Har något nytt fel som pågått i snart en månad där jag blöder som en slaktgad gris varje morgon och kväll när jag försöker borsta tänderna. Vi pratar inte lite blod nu, utan det droppar och rinner och hela handfatet är ett mini-Psycho. Tydligen är tandvården svindyr i Sverige så nu försöker jag boka tid till lågpriskedjan City Dental, där bara importerade polacker jobbar. Jag är inte det minsta orolig för på hemsidan står det att dom studerat så mycket som fem år! Jag behöver även dra ut mina visdomständer och bleka tänderna. Tror jag ska göra dom så vita som det bara går. Kunde bli mitt trademark. Hahaha.

Annars är allt bra. Riktigt. Jävla. Bra. Fast jag inte får ha lovis Tigerreklam på min vägg.

PS: Efter timmar och åter timmar av analyserande av årets visningar från alla Fashion Weeks har domen fallit. Det är Dolce Gabbana som gjort årets kollektion, så förbered er nu på D&G-comeback och den nya överklass-S&M-looken. Man skall se ut som i Madonnas "Justify my love" video. Vi har redan börjat öva på det. Idag skall jag inhandla en ögonmask och handskar i PVC.

2006-10-02T22:24:00.000-07:00

www.jagvillhatrygghet.nu
www.jagorkarintemeddetta.nu

2006-09-29T10:57:00.000-07:00

Det gör en inte så lätt att leva med när ens liv varit en serie våldsamma uppbrott och i nästa sekund nya snabba anknytningar. Framåt marsch och sällan titta bakåt, skygglappar och med blicken spänd i horisonten. Blir inte lättare när man sparkat hårt emot allt beroende, när man slagits blodig för sin självständighet för att sedan upptäcka att den är lika med ensamhet.

Det är sånahär dagar jag saknar Monica så det skriker i hela min kropp. Till min lycka, och antagligen till vår egen och alla andras olycka, så förstår hon precis den där svarta smeten på the dark side. Och det är bara med henne jag kan skratta åt det, och skratta hårt och mycket. Det är bara det som får det att go away och det är bara det som gör det hanterbart för mig. Skiter i om någon tycker att det inte är att ta det på allvar. Det om nåt är fan allvar, det skratter består av nästan lika stora doser självförakt som kärlek. Våga känna det fuckers. Hah!

2006-09-28T22:55:00.000-07:00

Sovit 3-4h dom senaste nätterna. Orkar inte ens tänka på mat. Jag är dödstrött. Den inkommande helg blir inte alls vad jag trodde den skulle. Det är säkert någon mening i det. Jag kan inte se det och ser knappast speciellt mycket fram emot helgen heller. Jag tror jag gjort ett fel val än en gång. Nu över till självklandring: ajj ajj. Det blir bätre, det löser sig som vanligt. Jippi.

2006-09-28T06:11:00.000-07:00

Har haft min första alldeles riktiga patient som bokat tid på riktigt för att träffa någon. Det var jättespännande och jag var inte ens speciellt nervös. Mina ben darrade bara lite när jag gick in i väntrummet och ropade patientens efternamn. Sen gick alltid bra, klantade mig bara en gång, men det var inte ens mitt fel. Det är det här jag vill göra, vill jobba på sjukhus för det känns som om man fyllde någon funktion, vill träffa så mycket mänskor som möjligt, vill arbeta kliniskt och vill fan bli bra på det här. Jag vill, det var det här jag alltid velat. Men bara glömt bort det någonstans på vägen.

Medelklass

2006-09-26T06:59:00.000-07:00

Mitt liv har plötsligt fått morgnar, förmiddag, lunch, eftermiddag, tidig kväll och sen kväll. Förut var det bara dag, lite kväll och sen natt. På morgonen åker jag tunnelbana, blir arg när den aldrig fungerar och man måste byta till ersättningsbussar och springa sista biten för att hinna till det tolfte personalmötet den här veckan. Förmiddar är då man har möten och dricker kaffe och diskuterar vad man sett på tv kvällen innan, House M.D är en storfavorit i alla lägen, lika så vilken mat man gjort förra helgen. Sen sitter man lite vid sin dator eller planerar morgondagen tills det är lunch. Lunch är när man äter tillsammans vid olika små bord och man artigt diskuterar det man äter och hur dyrt det varit och hur näringsrikt det är. Värstingfitnesstanterna äter endast yoghurt och nötter och frön och man flashar med näringsvärden. Eftermiddagar är det avdelningar, klienter, skriva och sen börja ringa till vänner för att fråga om någon orkar träffas efter jobbet eller möjligtvis orkar följa med till Netto för att storhandla. Sen är det tidig kväll och då åker man tunnelbana igen och ber till någon gud att man inte ska vara för trött för att orka ha sex ikväll. Sen fikar man, efter det handlar man och sen äter man och sen surfar man lite och sen knullas det. Så där håller det på om och om igen och det här s.k. vuxenlivet är precis som jag föreställt mig, förutom att det inte är speciellt ångestladdat. Man tänker liksom inte. Snart har man bara glidit in i ett radhus med en såndär katt för allergiker, sparris på fredag med vitt vin, diskret mönstrade skjortor och välsittande halvdesignerjeans och en hel rad med nya perversioner.

2006-09-22T03:11:00.000-07:00

Lunchpaus. Idag har jag varit i Huddinge och kollat in avdelningarna där. Det var enormt stort och 70-talistiskt. Är dödstrött efter den här veckan, fysiskt och psykiskt. Kan inte för mitt liv förstå hur jag ska orka gå ut ikväll och vara sådär svalt cool. The old party pack är samlat, med både Ia och Anton här så jag tror lösningen heter alkohol och loads of it. Borde bara hitta ett par neongula knästrumpor, men det verkar vara ett hopplöst projekt.

Nu testning, sen möta Anton vid bussen, sen träffa Ia, sen köpa sprit och kläder, sen förfesta eller vulgoäta, sen gå ut eller ligga i fulsoffan.

Finland

2006-09-21T04:13:00.000-07:00

Fan, vi borde absolut ta oss till Helsingfors nästa helg, men alla båtar och flyg är skitdyra. Om nån har fribiljetter, please let me know, jag kan fast köpa dom av er.

Stress!

2006-09-20T05:43:00.000-07:00

Jag blir så otroligt stressad för det finns tre olika sorters skumsläckare på avdelningen som man ska använda beroende på vilken sorts brand det är, ex tar man tvåan om det är en syrabrand. Jag stressar något oerhört över att jag knappast skulle veta hurdan sorts brand det är, och jag vet inte om ex. brandsläckare 1 för fasta material ex. trä eller plast fungerar för syrabränder. Allt annat finns det nog information om men inte just detta.

Onsdag

2006-09-20T03:53:00.000-07:00

Känner ökad oro/osäkerhet igen av någon orsak så jag är glad att jag har första dagen med fullt program. Två morgonmöten om nya patienter och ett möte om dom som redan är under behandling. Resten av förmiddagen går jag igenom min patients journaler och försöker bestämma vilka test jag ska använda och varför. Lunch med Daniel, sen efter det boka gymtid, sen efter det praktikantseminarier. Vi skall vara med på en open brain surgery om en månad, efter det ska vi gå en snabbkurs i hjärnans anatomi, där vi får egna riktiga hjärnor att skära i. Jag tror jag tycker det är toppen men antagligen är jag säkert megaäcklad. Julfesten planeras redan. Jag borde prata lite mer.

Vi är vuxna nu

2006-09-18T23:27:00.000-07:00

Man vet att man är vuxen när man råkar springa på Ia på tunnelbanan kvart i åtta och båda är så stressade och försenade till jobbet så vi hinner bara ropa hej. Gud så adult och urban och allt det där nonsens bullshit! Jobbet är bra, jag har ett hot ass passerkort jag måste bära på mig hela tiden. På bilden ser jag tyvärr ut som en fet kubansk mus.

UPDATE! Här på jobbet har dom en kaffeapparat som är helt gratis så jag har drabbats av något hjärnsläpp av värre slag och bäljar i mig Wiener Melange hela dagarna. Jag är hur pigg som helst och bara lite skakig. Om någon nu sitter inne på någon hemsk information att mitt älskade Wiener Melange är ohälsosamt och fetmande så fan dör jag.
Annars har jag suttit på seminarier hela morgonen och testdemonstrationer. Försöker febrilt förstå mig på Wisconsin Card Sorting innan min första klient ska testas.
Danderyds Sjukhus är toppen, har endast sett 1 patient på två dagar. I övrigt så ser man bara läkare som går i korridorer med högklackade skor och så är allting ljust och fräscht och det finns fontäner här och där och lunchrestaurangen heter Fontänen och två olika Pressbyråer. Nu slutar jag svamla, jag måste gå till Pressbyrån och kolla om jag verkligen är med i Hänt i Veckan som det ryktas så livligt om.

2006-09-17T13:40:00.000-07:00

Nu fan vet jag vad kärlek är och vad lycka känns som. Har aldrig känt något liknande som inatt. Det tar över allt och det enda som slutligen betyder någonting. Älskar dig lovis, mer än jag någonsin kunnat, vågat eller velat tidigare.

Och så bilderna...

2006-09-13T11:36:00.000-07:00

2006-09-12T18:28:00.000-07:00

Tillbaka i Stockholm och det känns lagom spännande. Den här staden är minst lika halv som Åbo, lika ihåligt skramlande men med mer genomtänkta outfits. Bestämde mig för att vi ska bo i London på riktigt innan nästa sommar är här. Det är det enda riktiga alternativet och det enda som skulle fungera. London är världens bästa stad alla kategorier, är helt övertygad om det och kan omöjligtvis bli övertygad om något annat.

Det var mitt i natten och jag gick omkring i City och tittade på Norman Fosters "ghurkin" byggnad medan jag väntade på att L skulle komma tillbaka från Dublin. Inte en bil och alla gator är tomma och byggnaden lyser klarblå och jag köper blåbär från Tesco Metro och sitter på trappan till Liverpool St Station och väntar. Bredvid mig sitter en heroinist som är blind på ena ögat och säger att blåbär är bra för ögonen. L kommer med bussen med en irländsk tröja virad kring halsen och det finns ingenstans jag hellre skulle vara med någon annan.

Äter lunch med Christof i Soho på ett polskt café. Har beställt en cheeseburger som visar sig vara två brödskivor, ost och en biff som han värmt i micron och lindat in i hushållspapper. Allt bröd och all ost fastnar i pappret och jag försöker äta biffen utan att så mycket varm brödostsmet ska fastna i ansiktet.

Trailertrash beachparty och dansar på scenen för hur mångte timmen i rad som helst. I huvudet knäpper det till och det slår gnistor i hela mig. Omkring mig bara svettiga kroppar som alla skakar i samma takt och jag ser på Jennie och L och alla skrattar av svettigt fejksommarlycka.

Sen kväll och solen går ner och vi sitter vid The Serpentine och tittar på tyska lesbon och på den efterblivna arabiska tonårspojken som åker sparkstötting och mamman och pappan applåderar och tänder honom en cigarett som belöning.

Och alla dom gånger du somnade med ditt ansikte i min nacke och din hand i min hand och utanför regnade det och gatlyktorna lyste rött och det var inte alls som på film för det här var alldeles på riktgt, helt annorlunda och så jävla mycket bättre.

2006-09-08T17:40:00.000-07:00

Nej nej jag får inte gnälla, det är ju inte så det är bara jag som inbillat mig allting. Jag är ju sån jag, jag Mathias som bara inbillar mig en massa och känner hit och dit. Men jag försöker och försöker se på de synliga bevisen men allting säger bara samma sak.

Självständighet och önskan om att uppgå i något som är större, önskan och kampen mellan och för dom båda. Vill komma förs, alltid vara viktig. Vill klara mig själv och vara stark och så blandas alla viljor till något oformligt där i magen som snart tvinnar kring alla nervtrådar som går uppåt och det tillsluter allt och jag vill bara skrika men ur mig kommer ingenting fast jag allra helst skulle vilja försöka få ur mig att jag är rädd.

Det ordnar sig, det ordnar sig för imorgon är det en annan dag och jag har sovit då och alla dom där tankarna har försvunnit och gelét kring mina nerver har upplösts.

Jag balanserar, men jag balanserar försiktigt.

Det blir inte som jag vill. Jag vill att samma jävla nervgelé ska smeta kring dom här jävla idiotiska bokstäverna som kletar sig kring mina nerver inuti min kropp, från magen upp i hjärnan. Smeta då för fan smeta, rinn, droppa, kladda. Blöda kan ni inte, dom såren är fucking läkta, ihoplappade med färggranna plåster. Ingen vits, det är useless så jag är tyst.

På den glada fronten kan jag trendrapportera från London:
1) Rave rave rave rave: Det är rave som gäller och det gäller både för nu-rave, indierave och old-school rave. Det spelas överallt, hela tiden, non stop. Det är inte bara på electroklubbarna i East End där jag håller hus, det är överallt. Samma låtar som jag dansade till som 15 åring dansar jag till nu.
2) Neon neon neon neon: Som följd av ravetrenden följer neontrenden som går igenom i alla kläder. Neon-tshirts, neonhårband, neonhotpants, neontights, neonpannband och armband och halsband och neonskor. Detta kombineras gärna med ljusgråa träningskläder och stora skor. Jag har hela outfiten redan nu i flera olika versioner. Porrhotpants rockar fast alla skäms för mig.
3) CSS: det brasilianska banden är sommarens hit här och lets make love to death from above spelas i miljoner olika versioner överallt. Mest poppis är raveversionen, tätt följd av hard electro versionen av justins singel.
4) Sydostasiater: dom nya skandinaverna och dom är överallt och coolast i stan både gällande stil och hur mycket dom orkar festa. japaner är tydligt på nedgång, kineser och hongkongeser the same, men sydostasiater klart den stigande stjärnan.
5) Finska tryck, ses på japanerna. Marimekko vintageprickar på små blusar, stulna tryck på snygga kläder. Inga finska kläder i sig, dom har bara kopierat tryckena rakt av och gjort nåt coolt av det. Inga tantkappor och fyrkantiga kjolar här inte.
6) Män i tights, jo det har kommit. Den som syns och vill synas i tidningen Super Super eller dirtydirtydancing drar på sig tights, gärna dom i metall från american apparel och kombinerar med megatröjor. Tjejerna gör samma sak bara att dom trycker ner sina gamla leksaker i håret.
7. The hel-looks look. Jo den existerar. Folk talar om och klär sig efter hel-looks. Det är nämligen mkt fascinerande där hur finnar har en sådan amazing förmåga att blanda de mest udda plagg tillsammas. Har ett antal gånger försökt förklara att det beror på att ingen kan klä sig, att dom bara ser ut sådär utan att tänka. Men dom tror inte, men kopierar gärna ivrigt. Bara här om dagen såg jag ett par trädgårdshandskar till loppisklänning och munkjacka och korviga tights.

Stay home and die trying

2006-09-06T05:45:00.000-07:00

Fast mina serotoninblåsor är så utpumpade så min motorik är åt helvete, så jag får plötsliga vattenfallssvettningar och min sömn är icke-existerande så vill jag aldrig aldrig komma härifrån. Jag vill leva där det finns liv på riktigt, där det gråa inte är enbart grått utan det glittrar och på natten väcks alla monster till liv. Jag vill inte stå på en upphöjning med 18-åringar i Sthlm och vifta med neonpinnar. Jag vill änna dansa på scenen med transor, kändisar, drugdealers och modeller. Jag vill fortsätta känna andras ketaminsvett mot min hud, vill fortsätta se allas lycka och glädje och jag vill aldrig sluta känna när den repetitiva musiken sakta blir ännu mer långsam och hela klubben tar det där andetaget av lycka för dom vet att snart kommer dom till himlen genom att takten kommer att ökas genom ett våldsamt pow i deras ever so fyllda ådror. Vill göra allt det innan jag verkligen är för gammal. Och jag gillar verkligen trevliga mänskor mer än sura som dissar folk genast dom träffas och allting och alla är hot. Har redan mer vänner i London än vad jag har i Stockholm, skulle ha program och folk att träffa non stop om jag inte hade min personliga hygien och förhållande att sköta. Här tycker alla genast om dig och dom vågar säga det och dom bjuder hem dig på middag följande kväll. Kanske allting är en yta och kanske allting är en schimär pga alla substanser alla går på, men even so, hellre det än sura gråa bleka mänskor som håller på att kvävas i sin egen slask. Jag ska fucking bli Per Hagman 2 och bli det där storögda patetiska barnet med ögon som bara glittrar om natten, eller hur det nu var. Men jag fucking älskar det här, och jag är som lyckligast här. Jag är både tråkvuxen och ett barn som vägrar växa upp. Hur roligt som helst.

Och på lördag ska vi till Torture Garden; www.torturegarden.com. Folk har sex på scen och låses in i burar där vem som helst får göra vad som helst med dom. Det är the light entertainment. The dark rooms vet inte riktigt någon vad som pågår i för dom är så jävla mörka. Har förbjudit L från alla lådor och allt för mörka rum, Rapporterar om jag återfinns levande.

Puss, saknar er för ni borde vara här och inte där.

Londonlondon

2006-09-02T12:32:00.000-07:00

London är toppen. Vi går ut varje kväll, sover hela dagarna. Tyvärr är min hjärna inte i skick för att tänka såpass mycket så jag kan blogga något. Men ni kan följa mina veckor på sidan http://www.dirtydirtydancing.com med början från Trash denna vecka, Det enda jag vill jobba med är att vara professionell minglare som endast syns på olika mingelbildssidor i olika eländiga tillstånd. Nej jag är inte alls för gammal för det, klarar tydligen helt bra att gå ut sex dagar av sju om det är tillräckligt spännade.

London

2006-08-27T22:13:00.000-07:00

Jag åker och hälsa på vänner i London några veckor. Hej då så länge!

2006-08-27T09:39:00.000-07:00

det här är mer än vad mitt hjärta klarar av. jag orkar inte längre. jag orkar verkligen inte det.

2006-08-25T18:28:00.000-07:00

Hahahahahaha, ja titta vem som är med här: http://www.stureplan.se/articles/3033/
Jag var på mingelfest och drack så mycket sprit så jag inte märkte att jag hade gylfen öppen så jag skämde ut mig på efterfesten. Innan det så poserade jag för mingeljournalister och svarade snällt på frågor och såg Lulu Carter som putade med läpparna med sina lovely kids. Träffade en massa mänskor men har glömt bort dom flesta tyvärr. L öppnade hela visningen som var enorm och gick upp för en ramp över fyra våningar. Och jag var så stolt så jag nästan sprack. Sanna och Isse är underbara. Synd att jag var så full så jag inte kommer ihåg vad jag sa åt den där skvallerjournalisten. Nu är jag så bakfull så jag måste lägga mig ner.

Ps. Aijo jag såg Ebba von Sydow. Hennes hår är som en angorakatt.

2006-08-23T13:22:00.000-07:00

Åhå så tassigt! Jag är som gummimannen, formbar i det oändliga. Jag byter form och skepnad så fort jag tror du är arg. Jag kan även byta personlighet, så fort jag tror att du inte tycker om mig längre. Jag byter och byter och nu är det så många knutar överallt så mitt rörelseutrymme har blivit så mycket mindre. Viftar sakta på en gummiarm och försöker få den att böja sig en sista gång. Och allting i onödan för det är ju just gummit i ådrorna som är ett av problemen.

Och i lägenheten bredvid gråter ett barn jämnt och ständigt. Jag tror det är i samma lägenhet som föräldrarna vrålknullar på helgerna.

Seven Eleven

2006-08-22T12:21:00.000-07:00

Dagarna går och jag gör absolut ingenting. Har inga pengar så jag orkar inte ens lämna lägenheten. Igår kväll, lite efter kl 22 när jag äntligen gick ut (gick över gatan) till Seven Eleven så hörde jag plötsligt Ville prata jättehögt. Det var Cats on Fire på radion och jag blev så förvirrad så jag sade "nämen, det är ju Ville, han jag bor med i Finland". Kassatanten sa nämen vad trevligt, och det lokala fyllot frågade om han gjort en låt eller. Sen lyssnade vi alla på låten en stund och så sade fyllot att det var en riktigt bra låt. Innan han vinglade iväg med sin yoghurtglass och jag gick hem för att se på film.

Jag såg filmen Mysterious Skin. Det var en väldigt väldigt bra film. Den ska ni se.

Jag ska försöka orka gå ut idag. Hej då.

2006-08-21T02:47:00.000-07:00

En vecka i Stockholm nu. Känns fortfarande lite konsigt och inte som hemma. Vad det nu sen är, det är väl där man hänger sig trots allt. Väntar inte på att staden ska kännas som min eller på att jag ska vara en del av staden. Vad jag väntar på är någon plats som ändå känns som min, där det är lite lättare att andas och där ingen oro kan störa. Det är det jag väntar på att ska komma. Jag oroar mig inte, jag vet att det kommer tids nog.

Men inte var det Slick i alla fall. Fast jag var så full så jag var tvungen att gå ut och sitta under en buske på en sten i över tre timmar innan jag kunde gå hem. Har inte klarat av att göra nåt på hela dagen och L har bara fått vårda mig ömt med Ben & Jerrys och dålig tv.

Pengabrist driver kidsen till horeri

2006-08-19T12:36:00.000-07:00

m says:
jag har också såå dåligt med pengar
m says:
vad fan ska man ta sig till liksom?
j says:
ingen aning, det blir till att hora
m says:
det blir ju det
m says:
problemet med vår look är att inga torskar kommer att tycka vi är sexiga!
j says:
åh, tror du?
m says:
nå jag har för mig att torskar bara tänder på stora billiga peruker och korta korta kjolar och höga porrskor
m says:
hur skulle man nu se ut i det?
j says:
men det är ju många som vill leka pappa-dotter, jag är ju åtminstone ganska flickig
m says:
ja du kunde ha den marknaden!
m says:
gudarna vet vilken jag skulle ha
j says:
kanske du får bosätta dig i thailand ett tag
j says:
där verkar mångfalden uppskattas mera

2006-08-17T12:34:00.000-07:00

Åhh min cutiepie är överallt. Man blir så stolt.

2006-08-14T03:31:00.000-07:00

Den farliga midsommaren tar aldrig slut och kometen kommer aldrig. Preklimaxspänningen får ingen utlösning, huden ser ut som på en plockad kyckling och alla går omkring med lätt öppna munnar för vi kippar efter luft med syre i, inte fukt. Slasktratt, geggväck och världen är ditt sköte. När du går är det dina snigelspår jag följer. Det är den stundande trollvintern jag väntar på för det är det enda som inte glider mig ur händerna.

Tack

2006-08-11T12:18:00.000-07:00

Hanna, Heidi, Niko, ni gjorde min sista dag i Åbo till en väldigt bra dag. Ni är bäst, men det vet ni.

2006-08-10T04:38:00.000-07:00

Det bara fortsätter och forsätter och aldrig tar det slut. Kan inte sova, är klarvaken och inte det minsta trött. Om några timmar åker Anton och jag kommer att sakna honom något förfärligt. Utan honom hade det här året inte varit. Det är inte många jag vågar lita på men Anton litar jag fullständigt på. Det har varit ett bra år, det var en bra höst, det var den bästa resa jag haft, dom flesta stunder levde.

Och jag vet jag vet, jag borde åka nu redan för jag är melodramatisk värre och det är inte världens största sak. Folk dör i Libanon och andra är utvecklingsstörda och klimatet blir bara värre och det blåser högervindar och vad det nu allt är. Och vi ska bara flytta lite saker över ett nedsmutsat hav. Men faktum är ändå att den gemensamma vardagen med allt det välbekanta och alla dom bekanta är slut och våra liv kommer inte att löpa parallellt längre. Det är inte i sig hemskt eller skrämmande, men det är ovant och konstigt och jag försöker vara vuxen och tycka att det räcker med att prata i telefon eller skriva på msn eller träffas en gång i halvåret. Men det är bara konstigt och jag vet inte riktigt hur man gör.

Men det kommer en massa nytt, nya mänskor, nya platser, nya minnen. Eller så inte och det är då man skaffar sig ett husdjur.

Vet inte varför det inte lugnar mig det minsta.

Long Kiss Goodbye

2006-08-09T14:57:00.000-07:00

Har väntat och väntat när den där sentimentalitetsattacken skulle komma. Så kom den när jag betalat kåravgiften och jag satt i Antons bil på väg hem och såg Heidi gå på domkyrkobron och Take Thats Back for good spelades på radion. Fick bara lust att gråta och bet mig hårt i läppen för jag kan inte köra bil och gråta samtidigt. Inte ens två dagar kvar och jag har inte tid eller möjlighet att säga hejdå åt alla för jag är helt sönderstressad. Plötsligt så tog bara tiden slut och jag förstår det först nu. Det känns som dom senaste åren inte varit annat än en long kiss goodbye och nu är kyssen över. Men allting finns kvar, om inte på riktigt så i mitt minne och i mitt hjärta. Mitt hjärta har utökats med så många kamrar så det börjar vara trångbott och min hjärna har så mycket minnesspår så jag vet inte om den någonsin kommer att registrera något nytt igen. Så kommer det att förbli tills den dag då jag får Alzheimers eller dör i nån hjärtsjukdom. Allt och alla har varit viktiga, orkar inte nämna namn, det blir för många, orkar inte välja några situationer för det känns som om det skulle vara en rangordning och det vill jag inte. Men ni finns där, allihopa och ni finns kvar. Det är inte världens största händelse, det är bara några flyttlådor och livet går vidare och det som fanns blir några nya nervceller. Tror jag använt min tid här och det på ett mestadels ganska bra sätt. Har i alla fall levt den största delen av tiden. Och det med er, och det skulle inte ha varit så utan er. Återfick mitt liv här, eller det som alltid borde ha varit men inte var. Men nu är det dags för nya minnen. Men dom konkurrerar aldrig ut dom minnen jag redan har. Hejdå och tack för allting, jag har älskat er alla på mitt eget konstiga sätt.

ps. är bara en båtresa, mail eller telefonsamtal away. kom ihåg det.

Update update:
Lyssnar om och om igen på Being Boring. Det är hela tiden i Åbo i en sång. Saknad och kärlek.

cause we were never being boring
We had too much time to find for ourselves
And we were never being boring
We dressed up and fought, then thought: make amends
And we were never holding back or worried that
Time would come to an end
---
Now I sit with different faces
In rented rooms and foreign places
All the people I was kissing
Some are here and some are missing
In the nineteen-nineties
I never dreamt that I would get to be
The creature that I always meant to be
But I thought in spite of dreams
Youd be sitting somewhere here with me
---
cause we were never being boring
We had too much time to find for ourselves
And we were never being boring
We dressed up and fought, then thought: make amends
And we were never holding back or worried that
Time would come to an end
We were always hoping that, looking back
You could always rely on a friend

Kokar

2006-08-09T12:54:00.000-07:00

Blir fan ännu galnare nu. Finns inga resor till Stockholm och jag måste få en massa saker med mig. Båtresan med bil skulle kosta 480 euro. Så nu funderar jag på att föra alla saker till Ekenäs, flyga till Stockholm och klara mig på extremt lite grejer. Vägrar betala 480 euro för en jävla kryssning som man kör sin bil ombord på. Det är fan sick. Under tiden roar jag mig med www.mydeathspace.com mycket morbid och mår illa av att läsa det men kan inte sluta.

Packning

2006-08-08T17:25:00.000-07:00

Jag blir fucking galen! Det är så mycket jag ska hinna med innan jag flyttar och det är såna enorma mängder att packa. Finns inga lådor i hela stan och jag vet inte var hälften av mina saker är och vems den andra hälften är. Får nervsammanbrott innan jag ens börjat föra bort saker. Det är inte ett gott tecken. Hjälp hjälp hjälp.

Stockholm Stockholm

2006-08-06T16:43:00.000-07:00

Imorgon sista gången till Åbo, packa packa packa och sen flytta saker hit och dit och sen åka tillbaks till Stockholm. Vet inte vad jag känner, det känns inte speciellt spännande eller skrämmande. Har liksom redan hittat min plats bland alla dessa electromänskor, modeller, rejvare och 20 åriga designers. Det är helt annorlunda än förut, men har inget emot det. Våningen är fin även om jag har mina synpunkter på de mexikanskt orangea väggarna. Men våningen är stor och det är trägolv och högt i tak och det låter klonk klonk när man går genom rummen. Området är perfekt, närbutiken har deliavdelning och seven eleven kring hörnet och minst tre sushiställen inom 500 meter. Det är naturligtvis sånt jag uppskattar nu när jag blivit så himla höger. Men det bästa är att hålla i nåns hår när den spyr, torka bort spyorna ur näsan, springa efter servetter till seven eleven, släpa hem någon genom stan och sköta bebisen hela följande dag. Vakna ovanpå nån annan, fastklibbad så hårt så man får slita bort kinden från magen.

Electricity

2006-08-01T03:16:00.000-07:00

Tror jag genomgår en metamorfos och den är elektrisk. Efter att ha dansat en helg med personer som inte ber om ursäkt för att dom har en personlighet, som inte behöver framhäva den på andra sätt än i ett par guldhotpants och horstövlar eller en latexkorsett, så vill jag aldrig dansa någon annan dans igen. För det som anses vara yta skall anses vara lättsinnigt, arrogant och brist på något djup. För mig är det bara mod och en befriande kompromisslöshet. Samma yta handlar det om, och samma sak vill man förmedla, i tävlan om vem som lyssnat på vad först, i vem som hört vad etcetc. Har aldrig upplevt en sådan frihet och godkännande som i det som skall anses vara ytligt, korkat, arrogant. Det är bara fullständig acceptans, glädje och sex. Ingenting är off limits, ingenting är förbjudet och man får visa uppriktigt intresse utan att det bemöts av någon form av skepsis. För jag vet inte om jag vill ha så mycket mer än plastvindruvor i min mun, tak som går sönder av lite för våldsam dans, någon som ringer fem gånger dagen efter man träffats första gången för dom vill så gärna träffas. Om det är mer yta än något annat så är det fan den ytan jag vill åt. Ska forsätta min elektroniska metamorfos tills jag bara är blippblopp-ljud i dåligt neonljus.

Woopydoo!

2006-07-25T16:27:00.000-07:00

Äntligen fixade sig lägenheten! Alldeles nära stadshuset, perfekt läge på Kungsholmen. Woopydoo, nu flyttar jag! Hej hej!

Svinkoppa

2006-07-24T16:54:00.000-07:00

Supertrevligt när jag har fått svinkoppor i hela ansiktet. Precis vad jag behövde innan La Perse och Stockholm. Men jag kurerar aktivt med koksalt och någon märkvärdig salva 3 gånger per dag.

Varning varning, nu visar det sig att det är farligt att äta soja. Vi har blivit lurade, grundlurade. Jag har redan kastat bort allting innehållande det livsfarliga ämnet.

Arty fartynen

2006-07-22T04:21:00.000-07:00

Det var jag på den där vägen men du kunde inte se mig. Neonljusen som smalt samman och bara blev färggranna fartränder. Volymen som ständigt var den högsta. Gaspedalerna under allas fötter alltid nedtryckta. Fartblind och tondöv med blicken riktad rakt framåt. Svettiga händer som krampaktigt håller i ratten inför nästa kurva. Nu är jag inte på den vägen och du kan inte se mig mer.